torsdag 8 maj 2014

Långhelg i De Panne

Förra helgen passade vi på att utnyttja ledigheten över första maj och tog en långhelg vid belgiska kusten. Vi valde att återvända till De Panne där vi var för två år sedan. Denna gången bodde vi på charmiga Hotel Royal som ägts av samma familj i fyra generationer. Älskade frukostrummet som var en autentisk blandning av 1920-tal med uppfräschning runt 1950-tal. Var dock rätt glad över att själva rummen var helt nyrenoverade och att badrummet hade ett djupt, långt badkar att sjunka ner i på kvällarna.

Och det var rätt skönt att kunna tina upp just i badkaret på kvällskanten för även om det var ganska soligt de flesta dagar så var otroligt blåsigt och kallt i fredags och lördags. Tänk er halv storm och nordöstliga vindar så fattar ni. Ute på stranden hackade jag tänder trots att jag hade både ylletröja, tjock halsduk och bra goretexjacka på mig. Fast en fördel är ju att när man väl kommer in på ett fik efter att ha blivit så totalt utblåst så smakar ju kaffet tio gånger bättre än i vanliga fall.

Jag hade ju hoppats på lite bättre sommarväder, men hur tanke på hur vädret har varit hela denna veckan så är jag tacksam över att vi slapp regnet. Och man fick ju anpassa aktiviteterna så gick det rätt bra ändå. Så vi hade en riktigt mysig familjehelg och både åt och drack gott. Det blev musslor och frites, och mer musslor och mer frites.Typ sådär ungefär. Barnen älskade hela upplevelsen och i söndags var det varmt nog att vara längre perioder på stranden och att plaska i vattnet. Ja, barnen alltså, inte jag. Det var 12 grader....
Vi körde sparkcykelrace hela familjen på strandpromenaden i snålblåsten.  
Med tanke på hur förbaskat kallt det var den dagen beslöt vi oss för att utforska naturreservatet med stranddynerna.
Väldigt vackert och fridfullt. Tack och lov att man har skyddat detta område från bebyggelse. Själva strandpromenaden är ett enda betongsjok av fula lägenhetsbyggnader från 60- och 70-talet. När man ser gamla foton och ser de vackra art nouveu-hus som brukade ligga där blir man deprimerad. Tyvärr tog det lång tid för belgarna att uppskatta sin historia och så mycket fin arkitektur har blivit riven.
Mitt i naturreservatet strövar det runt en flock åsnor. Så fina, ett av mina absoluta favoritdjur.
Om strandpromenaden inte är så vacker så kompenseras det av stranden. Den blir kilometerlång på förmiddagen på grund av tidvattnet och vid den här tiden på året är den inte överbelamrad med folk.
Jag älskar lukten av hav och ljuset som är så annorlunda vid kustlinjen.
En belgisk tradition är att man hyr cyklar och trampar runt på på den långa strandpromenaden. Vi provade både en familjecykel med plats för oss alla och här har barnen egna "fordon".
En mycket koncentrerad Nina tänker ut färdvägen.
Måste bara avsluta med denna bilden. Ligger och läser när Nina pekar på telefonen och säger "Vad är det?". När jag berättar att det är en telefon ser hon misstänksam ut, men lyfter luren. Då kommer nästa fråga "Men mamma, vad är det som låter?". Till och med Oskar blir så nyfiken att han måste komma att lyssna. "Mamma, hur pratar man när det låter så?". Som jag och Lars skrattade:).
 

1 kommentar:

Simon Durochefort sa...

Få enkel, snabb och pålitlig kredit från oss på några timmar utan att behöva resa.
För mer information: simondurochefort@gmail.com