Jobbuppdatering

Jaha, nu är det klart. Kontraktet är påskrivet och min framtid som direktör är bestämd.

Det känns allt lite läskigt och jag pendlar mellan att tycka att det känns fantastiskt roligt och enormt spännande till att fundera på om jag verkligen har det som krävs och om det kommer att gå att kombinera en sådan roll med en bra jobb-familjebalans..

Tja, det får väl tiden utvisa antar jag. På frågan om presidenten trodde det här var ett 40-timmars-jobb eller mer svarade hon "mer", men lade å andra sidan till att det fanns stor förståelse för behovet av att kunna jobba flexibelt och tillade "men känner du att balansen mellan jobb och familj inte funkar så får vi prata om det". Fler garantier för att detta jobb ska kunna gå att kombinera med familjelivet kan jag nog inte få så jag får väl bara se tiden an och se hur det känns helt enkelt. Jag har ju aldrig varit och kommer aldrig bli en arbetsnarkoman så är det man förväntar sig så lär man nog bli besviken;).

Jag har iallafall fått upp semesterdagarna till 25 och har fått reda på att man stänger kontoret mellan 24 december och 1 januari (och med tanke på att de enda helgdagarna i Belgien under den perioden är 25 dec och 1 januari så är det rätt bra) så det känns rätt bra.

Jag ska nu försöka att koppla bort tankarna på det nya jobbet fram tills slutet av augusti. Det kommer att bli fullt upp och jag har mycket nytt att lära mig så hösten lär bli ganska intensiv, men jag tycker inte det tjänar mycket till att oroa sig för hur det blir då nu. Så jag hoppas jag kan njuta av ett lugnt och avkopplande sommarlov med familjen precis på samma sätt som ifjol:). Jag ser fram emot att träffa er alla snart!!

Körsbärsträdgård

Sommaren är tillbaka och igår stack vi iväg och hälsade på kompisar som bor utanför stan för att umgås, se barnen plaska runt i barnpoolen, dricka en öl eller två och plocka massor av goda körsbär. En alldeles perfekt söndagseftermiddag!
Snacka om "low-hanging fruit". Träden dignade av körsbär och Oskar var inte sen att börja plocka. Lika många i munnen som i korgen såklart.
Och vad storebror gör det vill Nina också vara med på.....
Här har hon provat den fräcka och väldigt snabbglidande nya rutschkana som finns i trädgården. Tur att man har en vadderad blöjrumpa;).
Juliette, vårt gudbarn, och Oskar hade otroligt roligt ihop denna gången. Mycket vilda vattenlekar och annat bus.
Fast fika är ju också något att prioritera såklart.

Från arbetslös till direktör

Jaha, nu har man alltså lyckats sälja in sig som direktörsmaterial för ett litet industriförbund i Bryssel. Hur i hela friden gick det till frågar jag mig?... Jag skulle aldrig ens kommit på tanken att söka denna typen av jobb (det var headhuntern som drev det hela), men allteftersom jag läste upp om organisationen, träffade styrelsen och diskuterade arbetsprofilen blev jag nästan mot min vilja intresserad. Jag har ju inte jobbat ordentligt på nästan två år och jag saknar det. Att kunna få återvända till ett jobb med både stark miljöprofil och EU-inriktning, där jag har den rätta bakgrunden vad gäller policyfokus och annat, det verkar väldigt, väldigt roligt.

Däremot ska erkännas att det känns aningen överväldigande att vara chef. Visserligen har jag väl en massa bra erfarenhet av hur en chef inte ska vara, men att gå därifrån till att vara en bra ledare för personal är ju ett ganska stort steg. För att inte tala om att man som direktör måste ha koll på all administration, budget och annat. Fast nu är det ju inte så att man inte är medveten om min okunskap på detta område, utan man tänker skräddarsy ett "ledarskapsprogram" för mig och utan ett sådant upplägg hade jag aldrig kommit på tanken att tacka ja.

Kontraktet är dock inte påskrivet ännu. Först vill jag reda upp lite saker angående arbetstid och den belgiska minimumsemester (20 dagar) man har föreslagit. Dessutom måste jag få klarhet i om den flexibilitet jag kräver i upplägg av arbetstid inte möter några problem. Härnere jobbar många mellan 9 och 18 varje dag medans jag känner att jag måste kunna få börja tidigt och sluta tidigt några dagar i veckan iallafall.

Men jag hoppas att vi löser detta. Lars har mycket flexibilitet på sitt jobb och kommer att ta mer ansvar för barnen i höst. Och det kommer nog behövas för jag är inte naiv nog att tro att jag inte kommer att behöva lägga ner mycket tid och ansträngning på att växa in i min nya roll under mitt första halvår. Det hela känns spännande och skräckinjagande i lika delar just nu;).

Trött

Idag hade jag min sista jobbintervju för den position där jag nu är en av två kvarvarande kandidater. Den gick nog bra, men det är svårt att analysera hur bra för jag vet ju inte alls någonting om den andra personens meriter. Men oavsett hur det går är jag nöjd med min insats trots att man ju knappast får någon silvermedalj om man kommer tvåa. "The winner takes it all" liksom;)....

Men, men så skönt iallafall att kunna komma hem efter intervjun och dra av sig kjolen och blusen för att istället hoppa in i jeans och top och gå och dricka cava hos våra supertrevliga hyresvärdar. Precis vad jag behövde (och barnen hade hur kul som helst)!! Speciellt som jag har en annan intervju klockan nio imorrn bitti. Och som inkluderar ett test för att se om jag har förmågan att skriva ett pressmeddelande på engelska... Känner mig aningen för gammal för att gå igenom sådant här, men organisationen verkar intressant så jag vill ge det en chans..

Det får bli som det blir helt enkelt. Om det inte blir något jobb nu tar jag en paus nu och återupptar ansträngningarnarna i höst. Nu ser jag fram emot sommarlov!!

Bäst klädd för intervju

Miljöaktuellt har idag en artikel som handlar om vad ens klädval inför en jobbintervju säger om ens kompetens och personlighet. Sådant här får man ju ta med en stooor nypa salt, men jag tyckte ändå det var intressant att applicera det på mig och den intervjuomgång jag är uppe i just nu.

I min första intervju hade jag på mig en klargrön blus och det skulle ha gjort att jag förutom att jag klätt mig i den officiella miljöfärgen också utstrålar omsorg och empati. Man får ju hoppas att det övertygade intervjuarna om mina ledar- personalomsorgstalanger;)....

På torsdag funderar jag starkt på att klä mig i en himmelsblå top och det verkar ju också smart för då verkar jag tydligen seriös och pålitlig, om än aningen konservativ. Det måste ju vara bra för det är väl så man ska vara som direktör, eller?..

Vad väljer ni för outfits på intervjuer eller andra viktiga möten?

Trafikkaos- nej tack

"Brussels tops European traffic congestion hotspots" enligt statistik framtagen av satellitnavigeringsföretaget TomTom. Inte för att det förvånar mig. Bryssel är verkligen en värdelös stad att använda bilen i och vår står för det mesta parkerad i garaget för att användas sådär i snitt varannan helg. Jag fattar helt enkelt inte varför inte fler använder sig av allmänna transportmedel som i regel fungerar väldigt bra i stan.

"Var det svårt att hitta parkering?" frågar min headhunter varje gång jag varit på besök. "Eh, nej inte direkt eftersom jag tar spårvagnen....." blir svaret varje gång. Att resonera som så att man tar det transportmedel som går snabbast (och här är det oftast cykel eller promenad) verkar nästan vara lite excentriskt härnere. Speciellt om man har nått en viss nivå i sin karriär för då ska man alltså helst vilja fräsa runt (eller i praktiken snigla sig fram millimeter för millimeter) i en stor, vräkig bil.

Nej, det är inget för mig som blir superstressad av att sitta fast i bilköer (en sträcka på en mil kan ofta ta en timme att köra här, no kidding!). Jag vill komma fram så snabbt som möjligt och kan man kombinera det antingen med lite snabbläsning av en bok på spårvagnen eller genom vardagsmotion och promenad så väljer jag alltid dessa alternativ....

För här kommer Pippi Långstrump.....

Nina går igenom en Pippi Långstrumpfas just nu. Hennes favoritkramdjur är den fina Pippidockan hon fått av gamlafarmor Märta och filmerna är väldigt populära. Nu har hon och Oskar också upptäckt Pippihår. Så igår fick jag göra tofsar på oss allihop. "Pappa också" sa Oskar, men det funkade ju inte så bra;).

Disträ, jag?....

Nu när jag är mitt uppe i en intensiv jobbsökarperiod känner jag mig ganska mentalt stressad och har svårt att koppla av. Disträ är jag också i de mellanperioder jag inte sitter och förberereder någon intervju.

Så disträ att jag som längtat efter kaffe hela dagen dricker halva min latte innan jag inser att jag glömt hälla i espresson... Jag menar, hur virrig får man bli egentligen? Och varför märker jag inte att kaffet saknas? Det ska tilläggas att jag avskyr att dricka varm mjölk i sig.. Jag får skylla på att det låg kanel på toppen......

Au revoir

Idag hade jag min sista franskalektion. Det kändes lite vemodigt faktiskt för det har verkligen varit roligt att få möjligheten att jobba med språket såpass intensivt som man ju kan göra när man tar privatlektioner, men nu är det alltså slut med det.

Summa summarium så är jag väldigt nöjd med erfarenheten, även om jag är missnöjd över att ha haft så många lärare (7) under denna perioden för det har gjort att lektionerna inte alltid varit lika bra som de kunnat vara. Nåväl, jag ska ta upp saken med Berlitz nya direktör när hon börjar sitt jobb nästa vecka (har inte kunnat klaga hos den tidigare direktören för han försvann för en månad sedan). Även om det inte leder någonstans ska jag iallafall klaga officiellt för när man betalar såpass mycket pengar för en kurs tycker jag man kan förvänta sig bättre service.

Annars så tycker jag nog att jag lärt mig väldigt mycket. Jag har ett bättre ordförråd, är mycket bättre på fransk grammatik och att samtala på franska generellt flyter bra mycket bättre än tidigare. Så nu kan jag nog utan att skämmas säga att ja, jag pratar franska. Däremot är det inget lätt språk och det är långt kvar innan jag skulle prata helt flytande. Men skam den som ger sig! Det svåra blir nog att hitta tid och bra upplägg för fortsatta studier i höst.....
Såhär fint diplom fick jag efter avslutade studier i "French Professional". Tydligen kommer den "pedagogiska rapporten" att bli hemskickad nästa vecka tillsammans med ett avgångsbetyg. Får väl se hur man ligger till där då;).

Långhelg och utflykt

Härnere har vi ju fortfarande en långhelg över pingst och det sitter ju alltid fint i juni:). Vi funderade på att åka iväg någonstans, men alla belgare har ju samma idé så det var svårt att hitta något passande. Dessutom får man ju tänka lite på ekonomin nu när jag är officiellt arbetslös sedan någon vecka tillbaka. "Nära skjuter ju ingen hare" liksom. Även om det ju finns chans för att håva in ett jobb innan sommaren så är ju inget avklarat ännu.

Ja, ja, det blir som det blir helt enkelt. Och under tiden försöker jag tänka på annat och hitta på roliga saker med familjen. Det blir ofta att man hänger på samma lekplatser och parker som vanligt, men nu kände vi att vi hade lust att ta oss ut ifrån stan och se något nytt. Kompisar hade tipsat om ett fint ställe utanför Leuven med mysiga parker, dammar, badmöjligheter, fik och fina lekplatser. Så vi åkte till Kessel-Lo igår och blev inte besvikna. Lugnt och lummigt och det fräckaste och häftigaste lekplatser vi nånsin sett.I skogen hittade vi en hel trädkojeby, komplett med coola rutschbanor och lianer. Den på bilden var av den mindre varianten. Det fanns en med en rutschkana på mer än tio meters höjd, långt uppe bland trädtopparna.....Som ni ser på bilden så gick det rejält snabbt också. Fast Oskar är rätt våghalsig och tyckte bara det var kul.Oskar har rena rama klättermanin just nu och klättrar på precis allt. Tänk vad smidigt om man hade haft en ordentlig klätterställning i torpet i sommar;).Efter att ha spenderat en timme bland rutschkanorna i skogen upptäckte vi ytterligare en enormt stor lekplats (tänk yta stor som en fotbollsplan ungefär) med massor av klätterborgar i alla möjliga varianter och svårighetsgrad. Det var nästan så att man hade lust att putta undan kidsen och leka själv hehe.Som detta klätteralternativ i bakgrunden här. På fem meters höjd och bara tillgänglig genom att klättra i nät eller klänga på rep. Den hade jag gärna provat. Next time!Förutom alla lekborgar fanns det massa med stockar och stubbar att leka med. Trots att vi spenderade mer än tre timmar i parken hann vi inte med allt så kommer definitivt att återvända. Nina hade också roligt, men inte lika roligt som vanligt. Hon har fått värsta infektionen i munnen med en massa otäcka blåsor i svalg och på tunga som gör jätteont. Precis samma sak som Oskar hade när han var ungefär lika gammal (kommer ihåg hur han låg hemma på soffan och bara grät). Fast det var helt klart bättre att vara ute och hitta på saker för det distraherade henne rätt bra (och hon hade ingen feber att tala om). Nu har vi varit hos läkare och fått lite medicin, men det kommer nog ta ett par dagar innan hon återhämtar sig. Just nu lever hon på mellanmjölk och ett och annat litet kex. Tur att hon har lite hull att ta av;).Ett exempel på varför belgare från olika regioner inte kommer överens. Att man får betala lite mer när man besöker ett fritidscentrum eller annat än just invånarna i den regionen man är i är inget ovanligt. Men att lägga på mer än 300% tycker jag är snudd på skandal! Inte konstigt att den politiska situationen i detta landet ser ut som det gör....

Besök på pappas jobb

Nina är ju hemma med mig på fredagar och jag försöker alltid se till att vi ger oss ut på förmiddagarna. Ofta blir det ju till lekplatsen, men idag bestämde vi oss för att Nina nu var en såpass stor tjej att det var dags att besöka pappa Lars på jobbet för första gången:).Nina var lite blyg de första minuterna efter att hon träffat Lars chef, men sedan var det full fart på flörtandet som vanligt.
Herr Takeda blev ju genast ännu mer populär när han gjorde en likadan japansk krigarhatt som Oskar fick häromveckan.
"Ninas hatt" utbrast hon lyckligt (hon har nämligen inte fått pilla på Oskars hemma....).
Och visst är hon lika snygg i den som storebrorsan:).
Det blev ingen kram den här gången, men det var inte långt borta. Lars chef är en väldigt trevlig man med väldigt god hand med barn så nästa gång blir jag inte förvånad om Nina hoppar upp i knäet meddetsamma;). Han fick iallafall ett "Å vevvoaar" (Au revoir) och ett "A demää" (A demain) innan vi tog med oss pappa ner på en fika i kaféet på bottenvåningen.

"Tora suk,Tora gå doktorn"

Så har det låtit här hemma när Nina bekymrat sig för Zora. Hon har ju varit hos mina svärföräldrar nu en dryg vecka i väntan på den operation som ägde rum igår morse. Och jag kan nu glatt meddela att allt har gått jättebra! Skadan på denna armbåge var faktiskt värre än den högra hon opererade förra sommaren, men operationen gick som planerat och nu kommer hon inte längre ha ont och förhoppningsvis kunna komma med ut på längre promenader igen (välbehövligt eftersom hon väger lite för mycket just nu och det är ju inte bra för lederna).

Vi längtar efter att få hem henne till den långa sommarsemestern i Sverige, men hon måste först återhämta sig några veckor i Heidelberg (gå i trappor är inte tillåtet i början).
Här ligger Zora och återhämtar sig igår kväll. Lilla gumman, vi saknar dig!

Min headhunter ringde sent igår kväll. Tydligen så var de personer jag träffade på intervjun igår otrooooligt imponerade och väldigt, väldigt intresserade av mig och min profil. Så nu är jag en av två kvarvarande kandidater som ska träffa hela styrelsen 21 juni och sedan är det alltså inte helt otroligt längre att jag blir erbjuden ett jobb.

Som direktör... För en hel industriförening.. Med personal... Och plats i strålkastarljuset. Med ett välkänt svenskt företag i förpackningsbranschen med huvudkontor i Lund som aktiv medlem....

Hur i hela friden har jag hamnat här;)? Och har jag potential att tackla denna spännande, men krävande roll? Jag som hade ställt in mig på ett halvambitiöst halvtidsjobb den närmaste tiden. Det känns både jätteroligt och jätteläskigt. Det är mycket att fundera på såklart, men om vi bara löser familjebiten (och nej, jag tar inte jobbet om det innebär mer än heltidsarbete tidsmässigt) så känner jag mig nällad även om det skulle kännas lite som att kasta sig ut på djupt vatten utan att veta om man flyter eller sjunker. Men inte kan man väl säga nej till något sådant här? Fortsättning följer!!

Avklarat!

Jaha, nu var det gjort. Nu har jag sålt in mig som direktörsmaterial genom att blända styrelsemedlemmarna i denna organisation med mina insikter, min briljans och potential:). (Skönt också att få tillfälle att hoppa ur jeansen, tröjan och conversen, om så bara för en eftermiddag....).

Eller inte, det lär ju framtiden snart utvisa. Däremot är jag riktigt nöjd med hur jag presterade (inget slår gedigen research på organisationen samt bra självkännedom) så nu kan jag inte göra mycket mer. Min headhunter tyckte att det hade gått riktigt, riktigt bra, men det får man väl kanske ta med en nypa salt för det säger hon kanske till alla kandidater. Jag tror fortfarande att jag anses vara en outsider, men det finns nog en liten chans ändå.

Oavsett vilket så känns det just nu skönt att slippa mer jobbfokus denna veckan. Nu måste jag komma ikapp med min franska grammatik inför morgondagens lektion, men det är nog överkomligt.

Nya tag

Denna bukett kom min käre sambo hem med igår kväll för att muntra upp mig. Tack älskling!
41 euro fattigare och två böcker samt en blus rikare vände humöret också lite.

Nu tar jag nya tag, lägger fokus på eftermiddagens intervju, återupptar mitt jobbnätverkande och anammar mottot "trägen vinner":).

Jobbdepp

Jag skulle precis gå upp och byta om inför mitt inplanerade möte med den industriförenings styrelseledamöter där jag mer eller mindre redan blivit lovad ett jobb ("efter du träffat dem ger jag dig ett jobberbjudande Katarina" lät det) när direktören ringde och avbokade mötet!

"Vi har haft en JÄTTEbra diskussion om Xs framtid vad gäller rekrytering och vi har lite NYA idéer om hur det skulle kunna fungera i praktiken". Hmmm tänkte jag med en gång.. Och vad innebär det i praktiken för mig?? "Ja, jag ska iväg på en veckas konferens nu, men jag ska tänka lite mer på hur vi ska ha det på X och så ringer jag dig nästa vecka"...

Alltså, jag vet ju att ingenting är säkert förrän man har kontraktet i handen, men detta jobb verkade både roligt och perfekt och jag blev så övertygad av direktören att allt bara skulle fixa sig att jag nu blir riktigt, riktigt besviken. Helskotta också!!!

Egentligen borde jag väl stanna hemma nu och förbereda mig inför direktörsintervjun imorrn, men just nu känner jag att jag nog behöver komma iväg på lite tröstshopping för att muntra upp mig. Suck:(..................

Medelhavsvärme

Det har varit ovanligt varmt i helgen. Igår var det fortfarande 27 grader varmt klockan tio på kvällen! Tur då att vi hade blivit inbjudna till kompisar med både trädgård och uppblåsbar pool till barnen. Oskar och Adam var som sälar i vattnet och efter att ha badat i en timme var de upptagna i minst en timme till med att hälla ut vattnet både här och där i trädgården. Vi föräldrar kunde till och med sitta och ta det lugnt med en öl i handen i flera minuter i sträck;).

Sedan vankades det fantastiskt god BBQ (årets första för oss) och vi njöt av att kunna sitta ute med goda vänner hela kvällen medans både killarna och deras lillasystrar hade roligt (och höll sig i schack för det mesta). Sedan strosade vi hem vid tio och det kändes precis som om vi skulle ha kunnat vara i Provence eller någon annanstans vid Medelhavet. Skönt att barnen är såpass stora att de pallar vara uppe lite längre (Nina slumrade till en timme i vagnen) vid speciella tillfällen så vi kan umgås med kompisar också kvällstid. Att barnen sedan vaknade 5.40 imorse var ju mindre kul i och för sig...

Eftersom alla var lite extra trötta idag har vi tagit det ganska lugnt. Jag fick vila lite på soffan medans Lars tog Nina och Oskar till lekplatsen och det var välbehövligt:). Annars softade vi som sagt och satt som här och fikade på terassen.
Banankaka och latte. Samt de fina söta, belgiska jordgubbarna som vi ofta köper då säsongen redan är i full fart.Oskar får sin egen mjölklatte. "Glöm inte kanelen mamma!"."Nina lite trött, Nina snart gå natti-natti". Fast inte innan hon satte i sig två kakbitar såklart.

Mer och mer sommar

Lars har en jättetrevlig chef numera (till skillnad från den han hade tidigare) och han är väldigt förtjusta i våra barn. När jag och Oskar var och hälsade på Lars på jobbet igår hade han gjort denna fina japanska krigarhjälm till Oskar. Tänk vad fina grejor man kan göra med en Financial Times:)!
Paparazzi mamma!

Hur länge kan sommarvädret hålla i sig? Vi har haft sommar härnere mer eller mindre sedan i slutet av mars och nu börjar man nästan ta för givet att det ska vara minst 20 grader varmt och soligt varje dag. Idag var det 26 grader varmt till exempel. Jag hoppas verkligen inte att det blir ett brutalt uppvaknande att spendera hela sommaren i Sverige. Man vet ju hur det kan vara med regnväder efter regnväder. Och att sitta inne i torpet med lekvilda barn är ju verkligen ingen höjdare då. Fast så blir det ju inte alls. Eller hur?

Bryssel känns nästan folktomt idag. Många har ju tagit tillfället i akt att sticka iväg denna långhelg så det är precis lagom mycket folk ute. Vi beslöt oss för att hålla oss hemma efter två Alsace-besök redan i maj och det känns rätt skönt. Vi åkte till Rouge Cloitre (Röda Klostret) en kvarts bilfärd härifrån och spenderade en underbar eftermiddag i denna fina park som ansluter till den skog som börjar där Bryssel slutar. Klostret är från 1700-talet, har ett mysigt kafé med hembakat fika. Dessutom finns det två riktigt fina lekplatser i den stora uppvuxna parken och det var ju barnen väldigt nöjda med. Speciellt den som ser ut som ett stort skepp och där Oskar, som ju älskar att klättra, hade väldigt roligt. Att tillägga att lekplatserna är utrustade med svensk lekplatsutrustning förvånar knappast längre. Denna gången inte Hags, men Lappset.

Väl hemma poppade vi lite popcorn och satt på terassen och myste (de vuxna med en välförtjänt kall öl i handen;)) innan det blev pannkakor och bad för kidsen innan läggdags. Och nu sover de små änglarna precis som de ska. De sista två kvällarna har sängrutinen funkat ganska bra igen faktiskt och ikväll var väl båda två uttröttade för de somnade precis efter halvåtta. Så nu lutar det åt en pizza åt oss eftersom vi totalt glömt bort att planera vår middag och alla mataffärer är ju som vanligt stängda på en helgdag. Jag borde sedan sätta mig och börja förbereda mig för de två jobbintervjuer jag har nästa vecka, men jag tror nog inte jag får många knop gjorda så det får nog vänta.

Jag hoppas verkligen att jag får ett jobb i handen efter nästa vecka. Det verkar lovande för intervju ett är egentligen ingen intervju, men istället ett tillfälle för mig att träffa styrelsen i den industriförening där jag mer eller mindre redan blivit erbjuden ett jobb av direktören Så om jag inte trampar i klaveret rejält så är det jobbet nog mitt. Fast jag har ju inte sett själva erbjudandet ännu så man ska kanske inte ropa hej riktigt än...

Den andra intervjun är egentligen riktigt spännande, men det är ett ambitiöst jobb som jag inte riktigt vet om det skulle passa mig just nu. "Min" headhunter har sålt in mig till en av hennes klienter som en passande kandidat för deras industriförening där man söker en ny direktör. Och nu ska jag som en av ett par, tre kandidater träffa klienten på onsdag. Och sälja in mig som direktörsmaterial;). Det ska på bli ganska intressant att se hur det går. Fast jag tror nog inte de skulle välja mig (även om jag har precis den rätta bakgrunden och expertkunskapen som behövs inom miljöområdet för just denna post). Dock vill jag gå dit och se hur det känns. Ett par företag bakom föreningen är förutom att de är stora och inflytelserika också svenska och man vet ju aldrig vad goda kontakter med relevanta direktörer där kan leda till i framtiden:).

Så håll gärna tummarna mellan 13 och 15 både tisdag och onsdag för då händer det grejer!

Fortsättning följer